Fast jag är väldigt intresserad av historia, gör mina studier mig ganska deprimerad. Jag läste ett exempel på vår medeltida moral taget ur Västgötalagen. Det handlade om när en ”lekare” dvs underhållare hade blivit slagen på en marknad. Den enda ”rättvisa” han kunde få var att man rakade en bit av svansen på en kviga – märk väl en kviga, inte en tjurkalv – och smetade på fett. Sen fick lekaren hålla sig kvar vid svansen och försöka hålla sig på benen – för hans fötter skulle också vara nerkladdade med fett. I lagkapitlet förekom också några rader om en trälkvinna, och det var naturligtvis inte till trälkvinnans fördel. Med andra ord, löst folk som underhållare, kvinnor och djur, skulle inte vänta sig någon rättvisa alls. Det enda som hänt sedan dess är att lekarna har fått fler rättigheter, om de är män i alla fall…

Jag älskar att lära mig nya språk – eller att jobba med de gamla. Men bortsett från svenska (självklart) och engelska, är det ganska svårt att öva sig. Man behöver åka till landet i fråga, gärna under längre tid – ett halvår, ett år eller mera. Om man inte kan det – och jag har inte möjlighet att göra det nu i alla fall, och jag vet inte när det skulle kunna bli, finns det lite annat man kan göra.

Jag brukar läsa nyheterna på nätet. Inte bara dagliga nyheter som i dagstidningarna utan om alla möjliga olika ämnen jag är intresserad av. När jag kan försöker jag passa på att läsa de här nyheterna på andra språk än svenska och engelska. T ex när det gäller “vanliga” nyheter brukar jag gå till en site som heter EuroNews. Där kan jag läsa samma nyhet på franska, spanska, italienska och tyska. Det underlättar en hel del. Men om jag behöver kan jag översätta några ord med hjälp av t ex Altavista Babelfish.

Det är lite svårare med t ex teknologinyheter eller nyheter om miljö och ekologi för att nämna några av mina intressen. Ofta kan jag bara få tag i dem på mina första två språk. Men när jag kan försöker jag läsa sånt åtminstone på franska och ibland också spanska – mina “näst bästa” språk. Nu menar jag inte någon värdebedömning, bara vilka språk jag behärskar bäst.

En annan sak som jag gör – det här gäller bara franska, inte spanska eller något av de andra språken – är att läsa böcker. Jag försöker hitta någon kul bok, t ex en deckare och så läser jag den på franska istället för på svenska eller engelska. Dessutom, just den deckarserien jag börjat med, tror jag inte finns översatt till svenska alls, och kanske inte ens engelska.

Häromåret upptäckte jag att en kinesisk bok jag ville läsa bara fanns översatt till ett västerländskt språk. Det var tur för mig att det språket var franska. Därför fick jag chans att läsa boken, och öva mig på ett av mina språk på en gång.

Vad som är nästan allra bäst – utom att vara i landet eller åtminstone prata med en infödd – är att chatta och maila med en infödd, eller kanske att skriva inlägg på en anslagstavla, ett forum eller en internetgrupp. Ett tag hade jag möjlighet att chatta med en fransman. Det var jättebra. Jag kunde använda lite svårare uttryck än vanligt, för att jag fick feedback direkt. Om jag undrade över ett ord, kunde han ge mig det direkt. Fast maila är bra det också. Då får man sitta med ett lexikon, fast det är bäst att man kan uttrycka sig åtminstone lite enkelt, helt utan hjälp. Det är svårare att utgå från lexikonet hela tiden.

Sen kan man ju fråga sig hur stor användning man kan ha för främmande språk. Rent praktiskt/ekonomiskt kanske jag inte har det. Jag har inte tänkt mig att flytta utomlands även om jag funderade på det mycket för några år sen. Naturligtvis skulle man kanske kunna få ett jobb här i Sverige som innebär att man får användning för något annat språk. Fast då måste man ju behärska det helt flytande. Det gör jag med engelska, men sorgligt nog inte med något av de andra. Inte än i alla fall.

Drömmen är att få bli översättare, men det lär nog inte hända. Jag skriver böcker både på svenska och engelska, men det blir nog inte så att jag någonsin kommer att behärska franska och spanska fullt så bra att jag kan skriva egna böcker.

Trots det tror jag att jag har “nytta” av mina språkstudier. Om inte annat är det bra för hjärnan. Dessutom är det jättekul. Nuförtiden är det inte mycket som jag tycker är jättekul, men att skriva, läsa och använda språk på olika sätt är faktiskt det.

Att läsa om historia är ett annat nöje. Läsa, inte plugga. Musik är ett annat av mina intressen och enda anledningen till att jag nämner det här, i det här inlägget, är att det kan vara användbart i språkstudier.

Man kan lyssna på texterna, och försöka översätta dem inne i huvudet. Musik är också en aspekt av ett lands kultur, så de låtar du lyssnar på lär dig lite om landet vars språk du studerar.

Det här var några exempel på vad jag brukar göra för att öva mig på de språk jag studerar. Inget av det här är särskilt dyrt. Om man inte har råd eller tid att resa eller gå en kurs kan man alltid försöka med det här. Det fungerar naturligtvis inte om man är helt och hållet nybörjare, men det ska finnas bra onlinekurser och kurser på CD och DVD. Fast det är förstås mycket dyrare.

DET GRUNDLÄGGANDE:

Namn: Camilla

Nickname: Rosa Polaris, Misabel (tidigare Cloudberry, Grace, Cassandra mm)

Plats: Viculus, Terra Nemorosa. Ja, ok då, om du vill vara petig: Sverige

Sysselsättning: Lite av varje

Kort personlig beskrivning: Om jag visste vem jag själv är så skulle jag tala om det. Jag lovar. Allvarligt talat, jag är inte säker längre. Jag har haft det jobbigt och jag som jag är idag är inte samma jag som när jag var liten eller ens som tonåring, på både gott och ont.

Här kommer några nyckelord i alla fall: skriver, läser (böcker), historieintresserad, språkstudent, djurälskare, vegan, för jämlikhet. Jag är inte religiös alls och partipolitik känns meningslöst. Festande är något som inte passar mig alls.

Jag är inte alls intresserad av sport, men förut brukade jag simma, och jag hoppas jag kan ta upp det igen någon gång.

Favoriter: djur, böcker (att läsa), att skriva, historia, språk, kulturer, ekologisk livsstil (jordskepp, halmbalshus, lerhus, odling mm), lugn och ro

Hobbies: lyssna på musik, träna, gå långa promenader, pyssla med huset och trädgården (lite i alla fall), sticka mm

Färger: blått, grönt, rött, aqua

Mat: allt möjligt som är vegan

Ställe: mitt hus och min trädgård

Musik: pop, rock, klassiskt

Böcker: fantasy, pusseldeckare, facklitteratur

Filmer: drama, komedi, action, science fiction
TV: (se ovan) jag hatar speciellt dokusåpor och tävlingsprogram

Kändisar: Hmm… jag är inte säker på att jag gillar dem alls, men det finns ju en del riktigt sexiga killar som jag inte kan motstå, som t ex Jonathan Bennett och Jake Gyllenhaal, och några (ännu färre) tuffa, coola kvinnliga kändisar som är lite av förebilder för migg

Författare: Var börjar jag? Ok, jag ska försöka. Diana Wynne Jones, Ursula LeGuin, Garth Nix, Charles de Lint, Rebecca Lickiss, Kristen Britain, Kelly McCullough, Reginald Hill, Jean-François Parot, Rita Mae Brown och Sneaky Pie Brown, Janet Evanovich, Johan Theorin, Gull Åkerblom, Gunila Ambjörnson, Maria Gripe m fl

Tecknad seriefigur: Peek-a-Boo i Rose is Rose, Kit i Kit n Carlyle, Snobben, Morrgan och Klös

LITE DJUPARE:

Land som jag helst vill besöka: Frankrike (igen), Tyskland, Italien, Grekland

Viktigaste personerna i ditt liv: min syster Gabriella, min mamma Ingegerd, min mormor Sara, min morfar Nils, morfars syster Signe, min faster Greta och min pappa Åke.

Vad jag helst av allt vill uppnå: att bli en bättre författare, lära mig franska helt flytande, att överleva den här svåra tiden, och… inte minst att få biologiska barn (jag har redan flera adopterade djurbarn)

Det jag lyckats bäst med: att jag blev vegan, att jag lärde mig engelska helt flytande och att jag har skrivit flera romaner

Min högsta önskan: att få en större familj (inklusive biologiska barn) och fler vänner

Vad jag inte kan leva utan: min familj, mitt hem, mina böcker, min teknologi

Allt om Bloggen:

När började du blogga: förra året, tror jag, fast då gick det inte så bra

Varför började du med den här bloggen: för att få leva ut allt mitt missnöje

Hur fick du reda på det här med blogg: eftersom jag varit online rätt länge tog det inte så lång tid att upptäcka det här mystiska bloggandet, och så började jag ta reda på vad det var

Vad kan läsare och besökare vänta sig av din blogg: ärlighet om vad som retar mig och som verkar vara fel

Favoritbloggar/bloggare: håller på att ta reda på det, men till att börja med min syster och min mamma, i övrigt, se min bloggroll

Så blev det då ett annat gäng som vann valet. Eller kanske inte. Lite andra ansikten, men vad har egentligen ändrats? Ett stort parti som släpar några småpartier efter sig. Inte mycket nytt där.

Visserligen tror jag det är bra att inget parti gör det för bekvämt för sig i maktställning. En bra växling kanske skulle kunna vara ca tio-femton år vid makten. Men som sagt, jag tycker inte att det är så stor skillnad på de där betongpartierna. Egentligen är det tragiskt, men vad som är ännu mer tragiskt är att de mindre partierna, som åtminstone en gång var alternativa, nya och fräscha nu har rättat in sig i leden.

Jag talar om Miljöpartiet, Vänstern och Folkpartiet. Ja, faktiskt folkpartiet. De flesta av oss är visserligen för unga för att minnas det, men jag som studerat historia och dessutom pratat med mina föräldrar vet att det en gång var både socialliberalt, radikalt och alternativt.

Jag minns faktiskt en tid, fast jag ännu var för ung för att rösta då, när Miljöpartiet var fräscht, nytänkande och alternativt. Vad hände? Var längtan efter makt för stor? Ok, jag inser att man kanske kan säga att det är bättre att sälja ut och få igenom några viktiga frågor än att inte få någon makt alls. Men jag råkar tro att det är bättre att man håller sig utanför de där betonggrupperingarna och använder sin vågmästarroll eller sin plats i oppositionen till att ta upp viktiga frågor.

Rena händer, lite makt skulle passa mig bättre. Men, men… Som i allt annat är jag i minoritet. Ibland undrar jag varför jag över huvud taget bryr mig. Lika bra att vända sig från samhället och politiken och ägna sig åt något annat, där man faktiskt kan känna sig lite nöjd och glad.